Skattepengar till nytta
De senaste veckorna har jag bevittnat ngt som värmt tioåringen inom mig och samtidigt gjort mitt vuxna jag lite mera nöjd över att betala skatt.
På min väg till/från jobb passerar jag en skola. Fram tills relativt nyligen så har skolan i fråga haft en sjukt tråkig och oinspirerande skolgård, men så plötsligt för några veckor sedan så rullade några maskiner och byggjobbare in på området. Notera "och". Inget syftningsfel!
Tro mig!
Och nu - efter en dryg månads kämpande - så har ungarna fått en nästan dubbelt så stor skolgård, numera utrustad med massa gungor, klättertorn, och ett helt gäng halvknepiga grejor jag inte kan identifiera. Man vet att man är gammal när man inte kan identifiera prylarna på skolgårdarna längre.
"Men.. Såna hade vi inte på min tid..?!". Caching - 5 vuxenpoäng till i byttan.
Allt är iallafall sprillans nytt och färgglatt. Området är fortfarande avgränsat eftersom de gör de sista byggandet, men på andra sidan staketet kan jag varje morgon se ett helt gäng ungar stå och titta med längtansfulla blickar. Och jag tror - hoppas - att dom står där och känner glädje, hopp, och tänker "Oh.. Den där ser kul ut! Den ska bli kul att leka i!".
Antingen det, eller så tänker de "Oh.. Den där ser kul ut! Den vill jag förstöra!". Men jag väljer att tro på det förstnämnda.
Alltihop gör iaf mig till en något lyckligare skattebetalare eftersom jag för första gången på länge ser mina skattepengar användas till något ordentligt vettigt!
Visst.. För mina skattepengar byggs det vägar, upprätthålls en fungerande infrastruktur, en medelmåttig sjukvård, och en äldrevård som tyvärr lämnar mycket att önska. Men vad går det upp mot leksaker? They hold nothing to it!
Tioåringen inuti mig är skitglad!
Men det är inte därför jag är här. Jag är här för att tala om att det är fredag! Nu äntligen är det helg! Trevlig helg på er!
PS. Det är jag som har tagit din hjärna. Den bor i en formalinburk i min bokhylla. Den flydde från dig efter att ha tröttnat på din utslitna kropp. Den förtjänar bättre. Skyll inte på mig - jag försvarar bara en flykting som flyr ett fängelse den inte gjort sig skyldig till att vara inlåst i.
På min väg till/från jobb passerar jag en skola. Fram tills relativt nyligen så har skolan i fråga haft en sjukt tråkig och oinspirerande skolgård, men så plötsligt för några veckor sedan så rullade några maskiner och byggjobbare in på området. Notera "och". Inget syftningsfel!
Tro mig!
Och nu - efter en dryg månads kämpande - så har ungarna fått en nästan dubbelt så stor skolgård, numera utrustad med massa gungor, klättertorn, och ett helt gäng halvknepiga grejor jag inte kan identifiera. Man vet att man är gammal när man inte kan identifiera prylarna på skolgårdarna längre.
"Men.. Såna hade vi inte på min tid..?!". Caching - 5 vuxenpoäng till i byttan.
Allt är iallafall sprillans nytt och färgglatt. Området är fortfarande avgränsat eftersom de gör de sista byggandet, men på andra sidan staketet kan jag varje morgon se ett helt gäng ungar stå och titta med längtansfulla blickar. Och jag tror - hoppas - att dom står där och känner glädje, hopp, och tänker "Oh.. Den där ser kul ut! Den ska bli kul att leka i!".
Antingen det, eller så tänker de "Oh.. Den där ser kul ut! Den vill jag förstöra!". Men jag väljer att tro på det förstnämnda.
Alltihop gör iaf mig till en något lyckligare skattebetalare eftersom jag för första gången på länge ser mina skattepengar användas till något ordentligt vettigt!
Visst.. För mina skattepengar byggs det vägar, upprätthålls en fungerande infrastruktur, en medelmåttig sjukvård, och en äldrevård som tyvärr lämnar mycket att önska. Men vad går det upp mot leksaker? They hold nothing to it!
Tioåringen inuti mig är skitglad!
Men det är inte därför jag är här. Jag är här för att tala om att det är fredag! Nu äntligen är det helg! Trevlig helg på er!
PS. Det är jag som har tagit din hjärna. Den bor i en formalinburk i min bokhylla. Den flydde från dig efter att ha tröttnat på din utslitna kropp. Den förtjänar bättre. Skyll inte på mig - jag försvarar bara en flykting som flyr ett fängelse den inte gjort sig skyldig till att vara inlåst i.
Kommentarer
Trackback
